Go long ol haf insaed long hem

Go long lis blong ol haf

ADVAES LONG FAMLE | MARED

?I Gud Yu Fren Bitim Mak Wetem Narafala?

?I Gud Yu Fren Bitim Mak Wetem Narafala?

SAMTING WE I HAD

Maet yu yu wan mared man mo yu gat wan gudfala fren we i wan woman, no yu yu wan mared woman mo yu gat wan gudfala fren we i wan man. Hem i savegud ol tingting mo fasin blong yu. Yutufala i save storian long eni samting nomo. Long tingting blong yu, yutufala i gudfala fren nomo. Be maet man no woman blong yu i save gat defren tingting, sipos hem i harem ol longfala storian blong yutufala.

Ating yutufala i fren bitim mak finis. Taswe, yu no mas wet, yu mas winim problem ya. Fastaem, yu mas faenemaot wanem i hapen blong mekem se yutufala i fren olsemia.

?FROM WANEM SAMTING YA I HAPEN?

Hem i mekem yu yu harem gud. Blong talem stret, evri man i laekem taem wan woman i intres long hem. Samting ya i mekem hem i harem gud. Hem i harem se narafala i tinghae long hem, mo hem i harem se hem yes. Be yu traem tingbaot samting we i save hapen smoltaem afta we yu yu mared. Maet yu stat blong joen oltaem wetem wan narafala woman we i wan fren blong yu. Be yu no mas fogetem se, sipos yu letem wan narafala woman, we i no woman blong yu, i mekem yu yu harem gud, trabol i save kamaot. Sipos yu stat blong laekem wan narafala woman, yu daonem filing blong lav we i joenem yu wetem woman blong yu. I olsem se lav we yu mas soemaot nomo long woman blong yu, be yu go givim long narafala.

• Yu traem tingbaot se: ‘?Mi mi harem gud long wanem samting we fren blong mi i mekem, we woman blong mi nomo i save mekem blong mi?’

Wan samting i no gat long mared blong yu. Baebol i talem se olgeta we oli mared bambae oli kasem plante “trabol.” (1 Korin 7:28) Yu traem tingbaot. Samtaem maet yu harem olsem se woman blong yu i fogetem yu no i no glad long yu. No maet yu stap kros long woman blong yu longtaem, from wan trabol we yutufala i no stretem yet. Ating woman blong yu i no wantem tokbaot ol trabol olsem, mekem se yu harem nogud mo yu wantem go tokbaot samting ya wetem wan narafala. Sam man blong hae save oli talem se, sipos man mo woman i no wantem tokbaot ol trabol we oli had blong stretem, bambae tufala i no glad, mo i save lidim tufala blong wantem divos.

• Yu traem tingbaot se: ‘?Wanem fasin we i no gat long mared blong mitufala, we i mekem se mi mi wantem fren bitim mak wetem wan narafala woman?’

SAMTING WE YU SAVE MEKEM

Yu luksave trabol we i save kamaot. Baebol i talem se: “?Olsem wanem? ?Yu ting se yu save holem faea long jes blong yu, we klos blong yu i no save bon?” (Ol Proveb 6:27) Yes i tru, sipos yu mared finis be yu stap gat filing long wan narafala, hemia i save pulum yu blong mekem sin. (Jemes 1:14, 15) Be i no hemia nomo. Yu traem tingbaot se taem yu gat filing blong lav long wan narafala, yu stap givimaot wan samting we i blong woman blong yu. Filing blong lav we yu mas soemaot long woman blong yu nomo, yu go givim long narafala.

Lego drim blong yu. Sipos yu joen oltaem wetem wan narafala woman we i gud fren blong yu, maet yu stat blong ting se i moa gud sipos yu bin maredem hem. Taem yu tingting olsem, yu yu stap skelem ol gudfala fasin blong fren blong yu wetem ol slak fasin blong woman blong yu. !Be i no stret nating we yu mekem olsem! Mo tu, yu mas tingbaot se filing we yu gat naoia long fren ya, ating i sem mak long filing we yu bin gat long woman blong yu, taem yutufala i stap fren.—Rul blong Baebol: Jeremaea 17:9.

Yu putum sam rul. Plante man oli putum sam man blong oli sekiuriti long yad blong olgeta. Yu save mekem sem mak long mared blong yu. Baebol i talem se: “Yu mas lukaot gud blong mekem se ol samting we yu stap tingbaot oltaem, oli stret.” (Ol Proveb 4:23) ?Yu save mekem samting ya olsem wanem? Yu save mekem olsem:

  • Yu mekem sam samting blong soemaot klia se yu tinghae long woman blong yu. Sipos yu wok long wan ofis, yu save putum wan foto blong woman blong yu long tebol blong yu.—Rul blong Baebol: Jenesis 2:24.

  • Yu putum sam rul blong folem long wanem samting we yu save mekem wetem fren blong yu, mo wanem samting we yu no mas mekem wetem hem. Olsem nao, i no stret we yu tokbaot ol trabol long mared blong yu wetem fren blong yu. Mo tu, i no stret we yu go kakae samples wetem wan woman we yu wok wetem hem.

  • Sipos yu luk se yu stap fren bitim mak wetem wan woman, yu mas stop. Sipos yu harem se i had, yu mas traem save from wanem i had. Yu no mas mekem eskius from ol fasin blong yu. Yu mas tingbaot woman blong yu, mo yu mas mekem sam samting blong lukaot gud long mared blong yu.—Rul blong Baebol: Ol Proveb 5:18, 19.