Kele vôm ô ne lañe de

Kele tep

Ébôñetô étek é be’e éyôlé Belschatsar

Ye wo too ô yemek?

Ye wo too ô yemek?

Aval avé archéologie a bo’olô na Belschatsar a nga nyiñ, a na a mbe njôô bôte Babylone?

BEYEME mam ba sôane Bible be nga jaé bene yebe na njôô bôte Belschatsar ya kalate Daniel a nga nyiñe si bi too nyi. (Dn. 5:1) Be mbe be simesa’ane nalé amu b’archéologue be mbe be ngenane teke some jôm éziñ ja bo’olô na Belschatsar a nga nyiñe fo’o. Ve mam me nga tyendé mbu 1854. Amu jé?

Amu mbu ôte, Jean George Taylor, mfol ayoñe ya si Énglis a nga ke vune nlam be mbe be loone na Ur melu mvus, ô nto sud ya Iraq den. Jé a nga yene wôé? Abui biôm e funa’ane bibôñetô, ve bi too nkôman a étek. Biôm bite bi mbe ve ve’e centiméta 10; minnôm mintilan mi too été. Meye’elane méziñ me mbe ntilan ébôñetô éte’e jia, me jô’ô na Nabonide, Njôô bôte ya Babylone, a ntôle mone wé Belschatsar be nyiñ ayap. Ane beyeme mam be nga kañese fo’o na Belschatsar a nga nyiñe si va.

Ve Bible a jô fe na a mbe njôô bôt. Beyeme mam ve beta sôô. Wua ya été a ne William Talbot, a nga nyiñe ntete mimbu 19; a nga tili na ‘teke jam éziñ da kôme bo’olô na Bel-sar-ussur [Belschatsar] a nga jôô a ésaa wé Nabonide, avale bôte béziñ ba jô.’

Ve bôte be nga fet menyu éyoñ b’archéologue be nga som ébôñetô éfe, mintilane ya été mi liti’i na Njôô bôte Nabonide, ésaa Belschatsar a nga ke dulu si fe, a ke tabe wôé ayap. Za a nga li’i ñhe a jôé éyoñ a mbe momo? Encyclopædia Britannica a jô na: “Ôsusua na Nabonide a ke dulu, a nga li’i Belschatsar ntum éjôé, a ve fe nye mbe’e ya tebele abui bezimbi ya nkane bita wé.” Teke fe bisô éyoñ éte na Belschatsar a nga jôé fe Babylone éyoñ ésaa a mbe njôô bôt. Alan Millard, ñyeme mame mfe ya melu mvus a nga jô na “Kalate Daniel a [yeme fo’o] loone Belschatsar na ‘njôô bôt.’”

Ve mfa’a wongan, bia dañe buni na kalate Daniel a ne betotyii a na a ne nsoone be Zambe amu Bible émien a bo’olô de.​—2 Tim. 3:16.