Yì hosọ lẹ ji

Yì todowhinnu hosọ lẹ tọn ji

BIBLU NỌ DIỌ GBẸZAN MẸTỌN

Kanbiọ Atọ̀n He Diọ Gbẹzan Ṣie

Kanbiọ Atọ̀n He Diọ Gbẹzan Ṣie
  • OWHE HE MẸ N’YIN JIJI: 1949

  • OTÒ HE MẸ N’WÁ SỌN: ÉTATS-UNIS

  • OTÀN ṢIE: N’JLO NA YỌ́N NUHEWUTU N’TO GBẸ̀MẸ

NUHE N’YIN DAI:

N’whẹ́n to Ancram, yèdọ tòpẹvi de to agewaji New York tọn to États-Unis. Azọ́n he yè nọ wà hugan to finẹ wẹ nado wleawuna anọ́sin kanlin tọn. To tòpẹvi enẹ mẹ, oyìn tlẹ sù hugan gbẹtọ.

Ṣọṣi dopo gee he tin to tòpẹvi lọ mẹ wẹ whẹndo mítọn nọ yì. To sẹgbe afọnnu lẹ, baba-daho ṣie nọ súnsún afọpa ṣie lẹ bọ n’nọ ze Biblu wewe pẹvi he onọ̀-daho ṣie na mi bo nọ dedo amísa. Mẹjitọ ṣie lẹ plọn yẹn po nọvi ṣie lẹ po nado nọ dovivẹnu to azọ́n kọ̀n, nado nọ na sisi kọmẹnu mítọn lẹ bo nọ gọalọna yé, podọ nado nọ dopẹ́ na dona he mí nọ mọyi lẹ.

To whenue n’whẹ́n, n’tlọ́n whégbè bo lẹzun mẹplọntọ to wehọmẹ. Kanbiọ susu nọ duahunmẹna mi gando Jiwheyẹwhe po ogbẹ̀ po go. Wehọmẹvi ṣie delẹ tindo nugopipe taun. Devo lẹ ma tindo nugopipe sọmọ, ṣigba yé nọ dovivẹnu taun. Wehọmẹvi delẹ tindo oblọ agbasa tọn, ṣigba devo lẹ to ganji to agbasa mẹ. N’nọ mọdọ e ma sọgbe dọ nulẹ ni to mọ. To whedelẹnu, mẹjitọ wehọmẹvi ṣie he tindo oblọ lẹ tọn nọ dọho delẹ taidi, “Lehe Jiwheyẹwhe jlo dọ ovi ṣie ni nọ niyẹn.” N’nọ kanse dee dọ naegbọn Jiwheyẹwhe nọ dike bọ ovi delẹ nọ yin jiji po oblọ po. Ovi lọ ma ka hùwhẹ de nẹ.

N’sọ nọ kanse dee dọ, ‘Onú dagbe tẹwẹ n’dona yí gbẹzan ṣie do wà?’ N’nọ mọdọ owhe ṣie to yìyì po awuyiya po. N’whẹ́n to whẹndo dagbe de mẹ, n’yì wehọmẹ dagbe lẹ, podọ todin n’tindo azọ́n de he n’yiwanna. Ṣigba, n’nọ mọdọ nude whè to gbẹzan ṣie mẹ. N’sọgan wá wlealọ bo tindo owhé dagbe de po ovi delẹ po, bo na to azọ́nwa kakajẹ whenue n’na yí gbọjẹ whenu gaa tọn, bọ to whenue n’na wá poyọnho, n’na nọ owhé mẹgopọntọ tọn gbè. N’nọ kanse dee eyin ogbẹ̀ de ma tin bo yọ́n hugan enẹ.

LEHE BIBLU DIỌ GBẸZAN ṢIE DO:

To alunlun de whenu, yẹn po hagbẹ ṣie delẹ po he yin mẹplọntọ disa yì Europe. Mí yì Westminster Abbey, Notre-Dame de Paris, po Vatican po, gọna ṣọṣi-họ̀ pẹvipẹvi susu devo lẹ. Fie n’gbọn lẹpo wẹ n’nọ kàn kanbiọ he to ahunmẹduna mi lẹ sè te. To whenue n’lẹkọwa whé to Sloatsburg, New York, n’dla ṣọṣi-họ̀ susu devo lẹ pọ́n. Ṣigba, mẹdepope ma sọgan na mi gblọndo nujọnu tọn.

To gbèdopo, wehọmẹvi de he tindo owhe 12 wá dè e bo kàn kanbiọ atọ̀n sè mi. Tintan, e kanse eyin n’yọnẹn dọ emi yin dopo to Kunnudetọ Jehovah tọn lẹ mẹ. N’dọ mọwẹ. Awetọ, e kanse eyin n’jlo na yọ́n nususu dogọ gando Kunnudetọ Jehovah tọn lẹ go. N’sọ dọ mọwẹ. Atọ̀ntọ, e kàn fie n’nọ nọ̀ sè. To whenue n’dọna ẹn, mí wá mọdọ n’ma dẹn do owhé whẹndo etọn tọn gbè. To whenẹnu, n’ma tlẹ yọnẹn dọ kanbiọ atọ̀n he viyọnnu pẹvi enẹ kanse lẹ na wá diọ gbẹzan ṣie kakadoi.

Enẹgodo, e kùn kẹkẹ tata etọn wá owhé ṣie gbè bo jẹ Biblu plọn hẹ mi ji. N’kàn kanbiọ he n’ko kanse sinsẹ̀ngán susu lẹ sè e. E na gblọndo nujọnu tọn he họnwun lẹ sọn Biblu ṣie titi mẹ, yèdọ gblọndo he n’ma tlẹ ko mọ pọ́n gbede lẹ!

Nuhe n’plọn sọn Biblu mẹ lẹ hẹn ayajẹ po pekọ po wá na mi. Awuji mi taun to whenue n’hia 1 Johanu 5:19 he dọmọ: “Aihọn lọ pete tin to huhlọn mẹylankan lọ tọn glọ.” N’mọ kọgbọ to whenue n’wá yọnẹn dọ e ma yin Jiwheyẹwhe wẹ nọ hẹn awufiẹsa he mí to pipehẹ lẹ wá gba, ṣigba Satani wẹ, podọ Jiwheyẹwhe na jla ninọmẹ lọ do. (Osọhia 21:3, 4) N’doayi e go dọ nuhe Biblu dọ lẹ sọgbe, eyin yè basi zẹẹmẹ he họnwun deji. Dile etlẹ yindọ owhe 12 poun wẹ Kunnudetọ he to nuplọn hẹ mi tindo, n’kudeji dọ nugbo wẹ nugbo nọ yin mahopọnna mẹdepope he dọ ẹ.

Etomọṣo, n’jlo na yọnẹn eyin Kunnudetọ lẹ nọ wà nuhe yé nọ plọnmẹ lẹ. Di apajlẹ, viyọnnu lọ nọ zinnudeji dọ Klistiani nugbo lẹ nọ do jẹhẹnu delẹ taidi homẹfa po homẹdagbe po hia. (Galatianu lẹ 5:22, 23) N’basi dide nado pọ́n eyin ewọ lọsu nọ do jẹhẹnu enẹlẹ hia. Enẹwutu, to gbèdopo n’de nado gbọwhenu wá oplọn lọ tẹnmẹ. N’kanse dee dọ: ‘Be e na nọte pọ́n mi ya? Podọ eyin e tlẹ nọte, be e na gblehomẹ na n’gbọwhenu wutu wẹ ya?’ Dile n’to kinklan biọ ali he wá owhé ṣie gbè ji, n’mọ bọ e to tenọpọn mi to ohọ̀n ṣie ji. E họ̀nwezun wá plá mi to mọto ṣie kọ̀n bo dọmọ: “N’ko jlo na yì whégbè nado dọna onọ̀ ṣie dọ mí dona ylọ dotowhé po ponọ lẹ po nado yọnẹn eyin nude jọ, na mì ma ko gbọwhenu wá oplọn lọ pọ́n. Obu di mi taun!”

To whedevonu, n’kàn kanbiọ he n’mọdọ e na vẹawuna owhe 12 mẹvi de sè. N’jlo na yọnẹn eyin e na na gblọndo mọmọ tọn de poun. To whenue n’kàn kanbiọ lọ sè, e pọ́n mi tlintlin bo dọmọ: “Kanbiọ ehe vẹawu taun. N’na kàn ẹn dai bo na kanse mẹjitọ ṣie lẹ.” Nugbonugbo, to whenue e lẹkọwa whedevonu, e hẹn Atọ̀họ̀-Nuhihọ́ lọ Tọn de wá, ehe na gblọndo kanbiọ ṣie tọn. Nuhe dọ̀n mi nado kọnawudopọ hẹ Kunnudetọ lẹ niyẹn, enẹ wẹ yindọ owe yetọn lẹ na gblọndo sinai do Biblu ji na kanbiọ ṣie lẹpo. Viyọnnu pẹvi enẹ zindonukọn nado to nuplọn hẹ mi podọ to owhe dopo godo, n’yí baptẹm bo lẹzun Kunnudetọ Jehovah tọn. *

ALE HE N’MỌYI LẸ:

To whenue n’wá mọ gblọndo nujọnu tọn na kanbiọ ṣie lẹ to godo mẹ, n’jlo na dọ nuhe n’ko plọn lẹ na mẹlẹpo. (Matiu 12:35) To tintan whenu, whẹndo ṣie diọnukunsọ mi. Ṣigba, pọndohlan yetọn wá diọ. Whẹpo onọ̀ ṣie do kú, e ko jẹ Biblu plọn ji. E ma nọgbẹ̀ dẹn nado yí baptẹm, amọ́ n’deji dọ e ko basi dide nado sẹ̀n Jehovah.

To 1978, n’wlealọ hẹ Kunnudetọ de he nọ yin Elias Kazan. To 1981, yẹn po Elias po yin oylọ-basina nado wá sẹ̀n to Bẹtẹli États-Unis tọn. * Ṣigba, e vẹna mi dọ to whenue mí sẹ̀n to finẹ na owhe ẹnẹ poun, Elias kú. Mahopọnna dọ n’yin asuṣiọsi, n’zindonukọn to azọ́ndenamẹ ṣie mẹ to Bẹtẹli. Ehe gọalọna mi ma nado lẹnnupọn zẹjlẹgo bosọ miọnhomẹna mi jẹ obá de mẹ.

To 2006, n’wlealọ hẹ Richard Eldred, he yin hagbẹ whẹndo Bẹtẹli tọn ga. Yẹn po Richard po tindo ayajẹ nado to azọ́nwa to Bẹtẹli. Na n’yọ́n nugbo lọ gando Jiwheyẹwhe go wutu, n’mọ gblọndo na kanbiọ ṣie lẹ bosọ yọ́n nuhewutu mí do to gbẹ̀mẹ. Kanbiọ atọ̀n he viyọnnu pẹvi lọ kanse mi to whenẹnu lẹ wẹ hẹn ale ehe lẹpo wá na mi.

^ huk. 16 To popolẹpo mẹ, viyọnnu ehe po mẹdaho etọn devo lẹ po gọalọna atọ́n to mẹplọntọ yetọn lẹ mẹ nado plọn Biblu bo sẹ̀n Jehovah.

^ huk. 18 “Bẹtẹli” he zẹẹmẹdo “Ohọ̀ [kavi Owhé] Jiwheyẹwhe tọn” wẹ Kunnudetọ Jehovah tọn lẹ nọ ylọ azọ́nwatẹn yetọn lẹ dọ lẹdo aihọn pé. (Gẹnẹsisi 28:17, 19; nudọnamẹ odò tọn) Hagbẹ whẹndo Bẹtẹli tọn lẹ nọ wà azọ́n voovo lẹ nado nọgodona azọ́n Biblu pinplọnmẹ tọn Kunnudetọ Jehovah tọn lẹ tọn.