Bai na kontenido

Bai na kontenido

 HISTORIA DI BIDA

Mi A Pèrdè Mi Tata Pero Mi A Haña un Otro

Mi A Pèrdè Mi Tata Pero Mi A Haña un Otro

MI TATA a nase na Graz, Austria, na aña 1899, pues e tabata un hóben ora Promé Guera Mundial a kuminsá. Pero asina ku Segundo Guera Mundial a kuminsá na aña 1939, el a ser reklutá pa forma parti di e ehérsito di Alemania. I na aña 1943 el a muri den bataya na Rusia. Lamentablemente, asina ei mi a pèrdè mi tata ora ku mi tabatin apénas dos aña di edat. Nunka mi tabatin e oportunidat di konos’é i mi tabata sinti su falta masha hopi mes, spesialmente ora mi a kuminsá bai skol i a realisá ku mayoria di e otro mucha hòmbernan na mi skol tabatin un tata. Pero tempu ku mi tabata tiner, mi a haña un gran konsuelo ora mi a siña konosé nos Tata selestial, un Tata ku no por muri.—Hab. 1:12BPK.

MI EKSPERENSIA KU PADVINDERIJ

Komo mucha

Tempu ku mi tabatin shete aña di edat, mi a bira miembro di e organisashon Boy Scouts (Padvinderij pa Mucha Hòmber). Boy Scouts ta un organisashon mundial ku a ser fundá na 1908 na Gran Bretaña. Su fundadó tabata Robert Stephenson Smyth Baden-Powell, un teniente general di e ehérsito di Gran Bretaña. Na aña 1916 el a funda e sekshon di Welpen pa muchanan mas chikitu, esta, di mi edat.

Mi tabata gusta e finnan di siman ku nos tabata bai kamper den kunuku. Nos tabata drumi den tènt, bisti unifòrm i marcha riba zonido di drùmbènt. Mi tabata gusta pasa tempu huntu ku e otro padvindernan; anochi nos tabata kanta rònt di kampvür i hunga den mondi. Ademas, nos a siña hopi kos tokante naturalesa i esaki a siña mi apresiá e obranan di nos Kreador.

Miembronan di Boy Scouts ta ser animá pa hasi un bon obra tur dia i pa saludá otro ku e siguiente palabranan: “Semper Prepará.” Mi tabata gusta e lema akí. Nos grupo tabatin mas ku shen mucha hòmber; mas o ménos mitar di nan tabata katóliko, e otro mitar tabata protestant i tabatin ún budista.

Desde 1920, kada tantu aña tin Jamboree, un enkuentro internashonal pa padvinder. Na 1951, mi a asistí na e di shete Jamboree na Bad Ischl, Austria. I na ougùstùs 1957, mi a asistí na e di nuebe Jamboree na Sutton Park, serka di Birmingham, Inglatera. Na e último evento akí tabatin mas o ménos 33.000 padvinder presente; nan a bini for di 85 pais. Ademas, un 750.000 persona a bin bishitá nos na e Jamboree, inkluso Reina Elizabeth di Inglatera. Mi tabata sinti komo si fuera mi tabata forma parti di un hermandat mundial. Pero mi no tabatin ni e mínimo idea ku pronto lo mi a sera konosí ku un hermandat muchu mas mihó, ku ta konsistí di hende ku ta stima Dios.

E PROMÉ BIAHA KU MI A TOPA UN TESTIGU DI YEHOVA

Rudi Tschiggerl, un shèf di pasteleria, tabata e promé persona ku a duna mi testimonio

Den lènte di 1958, ora mi tabata serka di kaba mi stazje komo waiter na Grand Hotel Wiesler di  Graz, Austria, Rudolf Tschiggerl, un kompañero di trabou i shèf di pasteleria, a duna mi testimonio informal. Esaki tabata e promé biaha ku mi a tende di e bèrdat. El a bisa mi ku e doktrina di Trinidat no ta un siñansa bíbliko. Mi a bis’é ku e tabata robes i mi kier a demostr’é esei. Rudolf tabata bon hende i mi kier a konvensé pa e bira katóliko bèk.

Rudolf, kende nos tabata yama Rudi, kier a duna mi un Beibel. Pero mi a bis’é ku mi ta asept’é solamente si ta un Beibel katóliko. Pues, el a trese unu pa mi. Ora mi a kuminsá les’é, mi a ripará ku Rudi a pone un tratado di Sosiedat Watchtower den dje. Mi no a gusta ku el a hasi esaki pasobra mi a pensa ku e informashon den e tratado lo tabata formulá di un manera ku ta parse korekto pero ku en realidat ta informashon falsu. Sinembargo, mi tabata dispuesto sí pa papia tokante Beibel ku Rudi. Rudi a demostrá sabiduria, i e no a ofresé mi ningun literatura mas. Durante tres luna largu nos tabata kòmbersá de bes en kuando tokante Beibel. Hopi bes, e kòmbersashonnan akí tabata dura te anochi lat.

Despues ku mi a kaba mi stazje na e hotèl, mi mama a paga pa mi bai siña maneho di hotèl. Pues, mi a muda bai Bad Hofgastein, un pueblo den un vaye den Alpen, kaminda e skol tabata situá. Komo ku e skol tabatin un kombenio ku Grand Hotèl na Bad Hofgastein, tabatin biaha ku mi tabata traha einan pa mi haña mas eksperensia.

DOS RUMAN MUHÉ MISIONERO A BISHITÁ MI

Ilse Unterdörfer i Elfriede Löhr a kuminsá studia Beibel ku mi na 1958

Rudi a manda mi adrès nobo pa e sukursal na Viena, i sukursal a manda Ilse Unterdörfer i Elfriede Löhr, * dos ruman muhé misionero, bishitá mi. Un dia e resepshonista di e hotèl a yama mi i bisa mi ku den un outo pafó tabatin dos señora ku kier a papia ku mi. Mi a keda sorprendí pasobra mi no tabata konosé nan. Pero mi a bai pafó pa wak ken nan tabata. Despues, mi a haña sa ku e dos rumannan akí tabata transportá literatura bíbliko klandestinamente na Alemania nazi tempu ku e trabou tabata prohibí. Promé ku Segundo Guera Mundial a kuminsá, Gestapo—polis sekreto di Alemania—a arestá nan i a manda nan e kampo di konsentrashon di Lichtenburg. Despues, durante e guera, nan a transferí nan pa e kampo di Ravensbrück, serka di Berlin.

E ruman muhénan akí tabatin mas o ménos e edat di mi mama, pues mi tabatin masha rèspèt pa nan. P’esei, mi no tabata ke pa nan pèrdè nan tempu kòmbersando ku mi pa despues, kisas despues di algun siman òf luna, mi bisa nan ku mi no ta interesá. Pues, mi a pidi nan si nan por a djis trese un lista pa mi di tur e tekstonan di Beibel ku ta mustra ku suseshon apostóliko, esta, e siñansa katóliko ku ta bisa ku apòstel Pedro tabata e promé papa i ku tur e otro papanan a haña nan outoridat for di dje, ta falsu. I mi a bisa nan ku lo mi bai ku e lista akí serka e pastor lokal i papia kuné tokante e asuntu. Mi a pensa ku di e manera ei lo mi a haña sa kiko ta e bèrdat.

 MI A HAÑA SA KEN REALMENTE TA E TATA SANTU

Iglesia Katóliko Romano ta malinterpretá loke Hesus a bisa na Mateo 16:18 i 19; nan ta usa e palabranan akí pa apoyá e siñansa di suseshon apostóliko. Iglesia Katóliko ta siña hende tambe ku papa no ta faya den asuntunan di doktrina ora e ta papia ex cathedra, esta ora e ta ehersé su funshon ofisial. Mi a kere esaki. P’esei, mi a kere ku e doktrina di Trinidat mester ta bèrdat pasobra ta papa, kende e katólikonan ta yama Tata Santu, a bisa ku e ta bèrdat. Pero si papa por kometé fayo, anto e doktrina ei tambe por ta falsu. No ta nada straño ku e siñansa di suseshon apostóliko ta e siñansa di mas importante pa hopi katóliko. Dikon? Pasobra e verasidat di tur nan otro siñansanan ta dependé di e siñansa akí.

Ora mi a bai serka e pastor, e no por a kontestá mi preguntanan. Pero el a duna mi un buki ku ta papia di suseshon apostóliko pa mi bai kas kuné. Mi a les’é, pero mi a bolbe serka e pastor ku mas pregunta. Finalmente, komo ku e no por a kontestá mi preguntanan, el a bisa mi: “Mi no por konvensé bo ni abo no por konvensé mi. . . . Mi ta deseá bo tur kos bon.” E no kier a papia ku mi mas.

Despues di esei, mi tabata kla pa kuminsá studia Beibel ku Ilse i Elfriede. Nan a siña mi hopi kos tokante e berdadero Tata Santu den shelu, ku ta Yehova Dios. (Huan 17:11) E tempu ei no tabatin un kongregashon den e área ei, pues e dos ruman muhénan akí tabata tene e reunionnan na kas di un famia ku a mustra interes den e bèrdat. Un par di hende so tabata asistí. I komo ku no tabatin ningun ruman hòmber batisá pa dirigí, nan dos tabata hasi e partinan. De bes en kuando, un ruman hòmber di un otro pueblo tabata bin duna un diskurso públiko den un lugá ku nan tabata hür.

MI A KUMINSÁ PREDIKÁ

Ilse i Elfriede a kuminsá studia Beibel ku mi na òktober 1958, i tres luna despues, na yanüari 1959, mi a batisá. Promé ku mi a batisá, mi a puntra nan si mi por a bai di kas pa kas huntu ku nan pa mi wak kon nan tabata hasi e trabou di prediká. (Echo. 20:20) Despues di a bai ún biaha ku nan, mi a puntra nan si mi por a haña mi mes teritorio pa mi prediká. Nan a duna mi un pueblito i mi so tabata bai prediká di kas pa kas i rebishitá e hendenan ku a mustra interes. E promé ruman hòmber ku mi a bai den sirbishi kuné tabata e superintendente di sirkuito ku a bin bishitá nos despues.

Na 1960, despues ku mi a kaba e skol pa maneho di hotèl, mi a regresá mi pueblo i a purba di siña mi famianan e bèrdatnan di Beibel. Aunke algun di nan ta mustra interes, te awe niun di nan no a bini den e bèrdat.

UN BIDA DI SIRBISHI DI TEMPU KOMPLETO

Tempu ku mi tabatin binti i piku aña

Durante aña 1961, sukursal tabata manda karta na e kongregashonnan pa animá e rumannan pa pensa riba e trabou di pionero. Komo ku mi tabata yòn i bon di salú, mi a pensa ku mi no tabatin motibu pa keda sin traha pionero. Pero mi tabata pensa ku pa traha pionero mi tabatin mester di un outo. P’esei, mi a puntra Kurt Kuhn, e superintendente di sirkuito, kiko e ta pensa di mi plan pa traha un par di luna mas pa mi por kumpra un outo. Su kontesta tabata: “Hesus i su apòstelnan tabatin mester di outo pa bai den sirbishi di tempu kompleto?” Esei tabata tur loke mi tabatin mester! Mi a plania pa kuminsá traha pionero mas pronto posibel. Pero komo ku mi tabata traha 72 ora pa siman den restorant di un hotèl, mi mester a hasi algun kambio.

 Mi a puntra mi hefe si mi por a kuminsá traha 60 ora en bes di 72. El a bisa sí i a sigui paga mi e mesun salario. Un poko tempu despues, mi a puntr’é si mi por a traha 48 ora pa siman. El a bai di akuerdo ku esei tambe i a sigui paga mi e mesun salario. Despues mi a puntr’é si mi por a traha 36 ora pa siman, 6 dia trahando 6 ora pa dia. El a bai di akuerdo ku esei tambe. I sorprendentemente, mi a sigui haña e mesun salario! Ta parse ku mi hefe no kier a pèrdè mi. Ku e orario ei, mi a kuminsá traha pionero regular. E tempu ei, un pionero mester a traha 100 ora pa luna.

Kuater luna despues, mi a ser nombrá komo pionero spesial i komo sirbidó di kongregashon den un kongregashon chikitu na Spittal an der Drau, un stat den e provinsia Carinthia. E tempu ei, pioneronan spesial mester a traha 150 ora pa luna. Mi no tabatin un kompañero pionero, pero mi tabata apresiá e yudansa ku mi tabata risibí di un ruman muhé ku yama Gertrude Lobner, kende tabata sirbi komo asistente di e sirbidó di kongregashon. *

UN ASIGNASHON TRAS DI OTRO

Na aña 1963, mi a haña invitashon pa sirbi komo superintendente di sirkuito. Tin biaha mi mester a biaha ku trein di un kongregashon pa otro kargando maletanan pisá. Mayoria di ruman no tabatin outo, pues ningun hende no por a buska mi na stashon di trein. I pa no keda komo si fuera mi tabata broma, mi no tabata kohe taksi; en bes di esei, mi tabata kana bai kas di e rumannan kaminda mi mester a keda.

Na 1965, tempu ku mi tabata soltero ainda, mi a haña invitashon pa asistí na e di 41 klas di e Skol di Galaad. Hopi di mi kompañeronan di klas tambe tabata soltero. Pa mi gran sorpresa, ora nos a gradua, mi a haña asignashon pa regresá mi pais Austria i sigui sirbi komo superintendente di sirkuito. Pero promé ku mi a bandoná Merka, mi a haña e petishon pa traha huntu ku un superintendente di sirkuito pa kuater siman. Mi a apresiá mashá ku mi por a traha huntu ku Anthony Conte, un ruman amoroso ku tambe ta stima sirbishi di vèlt i ku tabatin bastante éksito den sirbishi. Nos a sirbi huntu na New York, den e área di Cornwall.

Dia nos a kasa

Ora mi a regresá Austria, mi a ser asigná na un sirkuito kaminda mi a topa Tove Merete, un ruman muhé soltero masha bunita. El a lanta den e bèrdat for di tempu ku e tabatin sinku aña di edat. Ora e rumannan puntra kon nos a topa otro, nos ta hasi wega i bisa: “Ta sukursal a sòru pa esei.” Nos a kasa un aña despues, na aprel 1967, i huntu nos a sigui traha den e trabou di superintendente biahero.

E siguiente aña, mi a realisá ku mediante Yehova su bondat inmeresí, el a adoptá mi komo su yu spiritual. Asina mi a kuminsá un relashon spesial ku mi Tata selestial i ku tur e otro rumannan ungí ku di akuerdo ku Romanonan 8:15 “ta grita: ‘Aba, Tata!’”

Ami ku Merete a sigui den e trabou di sirkuito i di distrito te na 1976. Tabatin biaha durante wenter ku nos mester a drumi den kambernan ku temperatura bou di sero i sin kalefakshon. Un biaha, ora  nos a spièrta nos a ripará ku e parti ariba di nos laken tabata steif i blanku, di fris debí na nos rosea. Finalmente, nos a disidí di biaha ku un kalefakshon eléktriko chikitu pa asina anochi nos por a mantené e temperatura na un grado soportabel. Na algun lugá, pa usa baño anochi nos mester a kana den sneu bai den un baño pafó, kaminda bientu friu tabata pasa. Ademas, nos no tabatin un apartamento di nos mes, p’esei, generalmente riba djaluna, nos tabata keda den e mesun kas ku nos a keda e siman promé. Anto djamars nos tabata bai e siguiente kongregashon.

Mi ta kontentu di por bisa ku durante tur e añanan ei mi kasá stimá tabata un gran apoyo pa mi. E ta stima sirbishi di vèlt, i nunka mi no tabatin ku anim’é pa sali den sirbishi. E tambe ta stima e rumannan i ta masha interesá den hende. Mi kasá tabata un gran yudansa.

Na 1976 nos a haña invitashon pa bai sirbi na e sukursal di Austria na Viena i mi a ser nombrá komo miembro di Komité di Sukursal. E tempu ei, e sukursal na Austria tabata supervisá e trabou di prediká den vários pais na Ost Europa i tabata perkurá diskretamente pa e rumannan na e paisnan ei risibí literatura. Ruman Jürgen Rundel tabata dirigí e trabou akí i mi tabatin e privilegio di traha huntu kuné. Despues mi a haña e privilegio di por a supervisá e departamento di tradukshon ku tabata tradusí literatura na dies idioma ku hende tabata papia na Ost Europa. Jürgen ku su kasá, Gertrude, a sigui sirbi fielmente komo pionero spesial na Alemania. Na 1978, e sukursal na Austria a kuminsá usa e sistema di fotokomposishon i tabata imprimí revista na seis idioma riba un imprenta offset chikitu. Ademas, nos tabata manda revista pa abonadonan den diferente pais. Otto Kuglitsch, kende awor ta sirbi na e sukursal na Alemania huntu ku su kasá, Ingrid, ta esun ku tabata enkargá ku e tarea akí.

Na Austria mi a partisipá den vários rasgo di e trabou di prediká, inkluso dunando testimonio riba kaya

E rumannan na Ost Europa tambe tabata produsí literatura na nan pais; nan tabata usa mashin di stènsel òf film pa imprimí literatura. No opstante, nan tabatin mester di yudansa di nan rumannan di otro pais. Yehova a protehá nan aktividatnan; i nos ku tabata na sukursal a haña masha amor pa e rumannan ku a sigui sirbi Yehova fielmente pa hopi aña bou di sirkunstansianan difísil tempu ku e trabou tabata prohibí.

 UN BISHITA SPESIAL NA RUMANIA

Na 1989, mi tabatin e privilegio di bai Rumania huntu ku Ruman Theodore Jaracz, kende tabata miembro di e Kuerpo Gobernante. E meta di e bishita akí tabata pa yuda un grupo grandi di ruman bini bèk den e organisashon di Yehova. Desde 1949, pa vários motibu e rumannan akí a separá nan mes for di e organisashon i a bai forma nan mes kongregashonnan. Pero nan a sigui prediká i a batisá hende ku a aseptá e mensahe. Nan a asta bai prizòn pasobra nan a keda neutral meskos ku e rumannan ku sí a keda den e organisashon di Yehova. E tempu ei, ainda e trabou tabata prohibí na Rumania. P’esei, nos a reuní den sekreto na kas di Ruman Pamfil Albu huntu ku kuater ansiano klave i e representantenan di e Komité di Pais di Rumania ku e sede mundial a nombra. Nos a bai tambe ku un intérprete for di Austria, Rolf Kellner.

E di dos anochi di deliberashon, Ruman Albu a konvensé su kuater kompañeronan ansiano pa uni ku nos ora el a bisa nan: “Si nos no hasié awor, kisas nunka mas nos no ta haña un otro oportunidat.” Despues di esaki, alrededor di 5.000 ruman a bolbe na e organisashon. Esei tabata un viktoria pa Yehova i un derota pa Satanas!

Na final di 1989, promé ku komunismo a kai na Ost Europa, Kuerpo Gobernante a pidi ami ku mi kasá pa nos muda bai e sede mundial na New York. Esaki tabata un sorpresa pa nos. Nos a kuminsá sirbi na Bètel di Brooklyn na yüli 1990. Na 1992, mi a ser nombrá komo asistente di e Komité di Sirbishi di e Kuerpo Gobernante, i desde yüli 1994, mi tin e privilegio di sirbi komo miembro di e Kuerpo Gobernante.

MI PASADO I FUTURO

Huntu ku mi kasá na Brooklyn, New York

Hopi tempu pasá mi tabata sirbi komo waiter den hotèl. Awor mi tin e privilegio di por yuda prepará i distribuí kuminda spiritual pa nos hermandat mundial. (Mat. 24:45-47) Ora mi wak bèk riba mi 50 añanan den sirbishi spesial di tempu kompleto, e úniko kos ku mi por bisa ta ku mi ta masha gradisidu na Yehova. Mi ta sinti mi masha felis ora mi mira kon Yehova a bendishoná nos hermandat mundial. Mi ta gusta bai nos asambleanan internashonal kaminda nos ta siña tokante nos Tata selestial, Yehova, i tokante e bèrdat di Beibel.

P’esei, mi ta hasi orashon pa miónes di hende mas kuminsá studia Beibel, aseptá e bèrdat, i sirbi Yehova den union ku nos hermandat mundial. (1 Ped. 2:17) Ademas, mi ta anhelá pa e dia yega ku for di shelu mi por mira kon e resurekshon riba tera lo tuma lugá pa por fin mi mira mi tata biológiko. Mi ta spera ku é, mi mama i mi otro famianan stimá lo ke adorá Yehova den Paradeis.

Mi ta anhelá pa e dia yega ku for di shelu mi por mira kon e resurekshon riba tera lo tuma lugá pa por fin mi mira mi tata biológiko.

^ par. 15 Wak nan historia di bida den La Atalaya di 15 di aprel 1980.

^ par. 27 Awe, en bes di un sirbidó di kongregashon i un asistente di e sirbidó di kongregashon, den kada kuerpo di ansiano ta nombra un koordinadó i un sekretario.