Luslahng audepe kan

luslahng audepe kan

Ni Ahnsou me Emen me Kitail Kin Poakohng Mehla

Ni Ahnsou me Emen me Kitail Kin Poakohng Mehla

“I pehm me I sohte kak wia mehkot ni ahnsou me riei pwutak laudo mehla ni soh kasikpe. Sounpwong kei mwuri I kin tamandahte ih oh pehm medek, likamwete naip pwoat idilongala nan paliwereiet. Ekei pak, I pil kin lingeringerda. Dahme kahrehda riei pwutako mehkihla? I koluhkihla ei sohte kin mihmi reh ahnsou laud ni eh momourtehu.”​—Vanessa, Australia.

MA MIE emen me ke poakohng melahr, ele ke pahn pil ahneki soangsoangen pepehm tohto, me tepisang pahtou doulahng loaleid oh pepehm me ke solahr kak wia mehkot. Mwein ke pil pahn lingeringer, koluhla, oh masepwehk. Ele ke kin medemedewe ma mie kahrepen en momourte.

E sohte sapwung en pahtou, mehnda ma e wiewiawihki ahnsou reirei. Met kasalehda ia uwen laud en omw nsenohki emen me ke poakepoake. Ahpw ia duwe, ke kak katikala omw nsensuwed laud?

DAHME EKEI ARAMAS WIAHIER NAN SOANGEN IRAIR WET

Ma e mwomwen me omw medeko sohte pahn uhdi, ele ke pahn nsenamwahula ma ke doadoahngki iren sawas pwukat:

MWEIDOHNG PEIN KOWE AHNSOUN NSENSUWED

Kaidehn koaros kin nsensuwed ni soangen mwohmw ehu de ni uwen ahnsou ehu. Ahpw, sengiseng kak seweseiuk katikala omw medek. Vanessa, me kitail koasoiaier mwowe, koasoia: “I pahn sengisengte; I anahne kapwarehda medeko.” Sofía, me rie serepeino mwadangete mehla, koasoia: “E uhdahn kansensuwed en medewe duwen dahme wiawio, e rasehng kamwakele ohla me paikingda ehu. Medeko uhdahn nohn kamedek, ahpw e kak kamwahwihala ohlao.”

KOASOIAHDA DUWEN OMW MADAMADAU OH PEPEHM KAN

E sansal me ekei pak ele ke kin men kelekelehpw. Ahpw omw kelehpwki omw nsensuwed kin duwehte omw songosong kelehpw wa mehkot me uhdahn toutou. Jared me sounpar eisek isuh me eh pahpao mehla, tamanda oh koasoia: “I kin koasoiaiong meteikan duwen ei pepehm kan. I medewe me irail sohte pahn wehwehki, ahpw e mwahu ien kasalehdahte ei pepehm.” Janice, me kitail koasoiaier mwowe, pil kihda ehu sawas ni eh koasoia: “Koasoakoasoiong meteikan kin uhdahn kansenamwahu. I pehm me meteikan kin wehwehki oh I solahr pehm me I kelekelehpw.”

ALE SAWAS

Toahkte men koasoia: “Ni aramas pahtoula kan kin mweidohng kompoakparail oh arail peneinei kan en sewese irail mwurinte me re poakohngo mehla, e kin kalapw mengei ong irail en dadaur pahn arail nsensuwed oh powehdi.” Mweidohng kompoakepahmw kan ren ese dahme re kak wia pwe ren sawas; pwe re men seweseiuk ahpw re kakete sehse ia duwe.—Lepin Padahk 17:17.

KARANIHALA KOHT

Tina koasoia: “Ni ei pwoudo eh mwadangete mehkihla soumwahu kanser, I solahr kak koasoiaiong ih ahi kahpwal akan, eri I kin koasoiaiong Koht soahng koaros! Ehuehu rahn, I kin tepikihda peki rehn Koht en ketin sewese ie ien dadaurete. Koht ketin sewese ie laud sang dahme I kak koasoia.” Tarsha, me sounpar 22 ni ahnsou me eh nohno mehla koasoia: “Wadawad Paipel iei ahi mehn kangoang oh kansenamwahu en ehuehu rahn. E kihong ie mehkot me kangoang ien medemedewe.”

MEDEWEHLA AHNSOU ME EMEN ME KE POAKOHNG PAHN IASADA

Tina pousehla koasoia: “Nin tapio, koapworopwor en kaiasada sohte kin kansenamwahwih ie pwehki I uhdahn anahne ei pwoudo​—oh nei pwutak ko anahne arail pahpao—​ni ahnsowohte. Ahpw, met, sounparehr pahieu dower powe, I tengetengediongete koapworopwor wet. Koapworopwor wet kansenamwahwihiehla, sewese ie ien medemedewehte kaperenpen ahnsou kohkohdo, oh sewese ie ien dadaurete. I kin medemedewe ei pahn pwurehng kilang iho, oh met kin wadohng ie meleilei oh peren!”

Ke sohte pahn mwadangete nsenamwahula sang omw nsensuwedo. Ahpw dahme lelohng Vanessao kak kameleileiukedi. E nda, “Ke pahn medewe me ke sohte pahn mwahula douluhl, ahpw ke pahn ekisekis sohla nsensuwed.”

Tamataman, ni omw ele sohte pahn uhdihsang loaleidki aramaso, mour miehte katepe. Sang ni sapwellimen Koht sawas limpoak, ke kak pereperenkihte ahneki kompoakepah mwahu kan oh mour me mie katepe. Oh kereniong Koht pahn ketin kaiasada me melahr akan. E ketin kupwurki ken kak pwurehng pwoalehdi me ke poakohngo. Eri medek me mi nan omw mohngiongo pahn mwahula kohkohlahte!