Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Lantmäteri – Vad är det?

Lantmäteri – Vad är det?

Lantmäteri – Vad är det?

I EGYPTEN kallades de ”repsträckare”. Vilka var de? Jo, de var ett forntida skrå som ansvarade för att märka ut jordlotter för taxeringen varje år efter det att Nilens stränder hade översvämmats. De var föregångare till våra dagars yrkesmän som kallas lantmätare.

Nutida lantmätare kan ofta ses vid sidan av landsvägar och vid byggprojekt. Du kanske har undrat: Vad är egentligen lantmäteri?

”Lantmäteri fyller två funktioner”, sägs det i Science and Technology Illustrated. Det är ”1) att mäta det som finns, anteckna var det finns och använda uppgifterna för att göra en karta eller beskrivning; eller 2) att sätta ut markeringar för att utmärka gränser eller för att vara till hjälp i byggnadsprojekt av olika slag. Mätningen fastställer eller märker ut läget för punkter på, under och till och med ovanför jordytan.”

Lantmäteriets historia

Det är uppenbart att Edens trädgård var det första landområde som beskrevs i detalj. Bibeln antyder att det i Israel fanns lantmätare som fastställde ägogränser och äganderätt. I Ordspråken 22:28 heter det: ”Flytta inte en gräns från forna tider, en som dina förfäder har gjort.” Romarna hade till och med en gud vid namn Terminus, som beskyddade gränspålar och rågångar och vars symbol var en sten.

Romerska akvedukter och vägar, av vilka många finns kvar än i dag, bär vittnesbörd om de fantastiska prestationer romarna utförde på lantmäteriets område. Med begränsade resurser och hjälpmedel uppnådde tidiga lantmätare en del imponerande resultat. Omkring år 200 f.v.t. beräknade den grekiske astronomen, matematikern och geografen Eratosthenes jordens omkrets.

Omkring år 62 v.t. visade Heron från Alexandria i sin bok Dioptra hur man tillämpar vetenskapen om geometri, som ordagrant betyder ”jordmätning”, på lantmäteri. Och mellan åren 140 och 160 v.t. gjorde Klaudios Ptolemaios, som använde en metod som hade utarbetats av Hipparchos, en förteckning med longitud och latitud för omkring 8 000 orter i den då kända världen.

På 1700-talet hade familjen Cassini under fyra generationer framgångsrikt lett den första vetenskapliga mätningen av Frankrike och framställt kartan La Carte de Cassini. I boken The Shape of the World sägs det att ”Frankrike gick i spetsen för vetenskaplig kartografi; Storbritannien följde efter med Österrike och Tyskland tätt i hälarna. I resten av Europa slog lantmäteriet igenom i början av 1800-talet.” Utanför Europa gjordes exempelvis från och med 1817 en stor trigonometrisk uppmätning av Indien. Den leddes av George Everest, efter vilken världens högsta berg uppkallades.

De förhållanden som dessa tidiga lantmätare arbetade under var i vissa fall långt ifrån idealiska. I Historical Records of the Survey of India, som beskriver förhållandena fram till 1861, framgår det att arbetslaget som kartlade Indien drabbades av febersjukdomar, och det uppges att knappt 1 av 70 återvände till England. Andra lantmätare attackerades av vilda djur eller fick leva på svältkost. Men trots det var det många som kände sig lockade av utomhusarbetet och den frihet lantmätaryrket gav dem.

En grupp indier som kallades panditer fick en framträdande plats i historien på grund av sitt fascinerande arbete i Nepal och Tibet. Dekret och fördrag förbjöd utlänningar att ta sig in i de här länderna, så dessa lantmätare förklädde sig till tibetanska buddhistmunkar eller präster för att ta sig in. Som en förberedelse för sitt hemliga arbete hade de tränats att stega exakt 2 000 steg för varje engelsk mil. Ett radband med hundra kulor användes för att räkna stegen och beräkna avstånd.

Många kända personer, till exempel de amerikanska presidenterna Washington, Jefferson och Lincoln, sysslade i viss mån med lantmäteri. En del menar till och med att Lincolns politiska framgångar till viss del berodde på att han arbetat som lantmätare, vilket gjorde att han kom närmare sina landsmän.

Lantmäteri i dag

De slag av lantmäteri som vanligtvis görs i våra trakter nu för tiden kan delas in i tre kategorier. Först har vi det slag av lantmäteri där man stakar ut gränser till fastigheter. När man måste stycka upp mark för att bygga hus eller när myndigheterna vill fastställa dragningen av nya gator, vägar eller landsvägar, kommer man att anlita lantmätare för att mäta ut marken och göra ritningar.

Ett annat slag av lantmäteri inbegriper att mäta och kartlägga storleken, formen och lutningen på ett stycke mark och dessutom att lokalisera vägar, stängsel, träd, byggnader osv. Väg- och vattenbyggnadsingenjörer, arkitekter, byggnadsingenjörer och andra yrkesmän använder de exakta måttuppgifter som gäller det som finns på eller vid det område som skall bebyggas. De här uppgifterna gör att de kan utforma sina förslag så att de passar in i området.

När utkasten, ritningarna, bygglovet och allt annat som ingår i ett byggprojekt är färdigt, gäller det fortfarande att se till att allt hamnar på rätt plats. I det skedet kan en förbipasserande ofta se det tredje slaget av lantmäteri – utsättning. Utsättarna förser byggnadsarbetarna med alla viktiga markeringar, linjer och höjdmarkeringar för att säkerställa att alla anslutningar, vägar och allt annat kommer på precis den plats där det skall vara enligt ritningarna.

Mätningar av områden i relativt liten skala, upp till 20 kilometer, kallas samhällsmätning. Men om det gäller mätningar i större skala krävs geografisk geodesi, som tar jordklotets form med i beräkningen. Vanligtvis samordnas detta med ett lands nationella koordinatsystem, som är kopplat till linjerna som anger longitud och latitud. * Det här slaget av arbete utförs med mycket stor noggrannhet.

Inom modernt lantmäteri har man också börjat använda sig av särskilda satelliter i ett system som kallas Global Positioning System (GPS). Med hjälp av bärbar utrustning kan lantmätare nu på kort tid fastställa positioner på jordytan med stor precision. Andra mätmetoder som vi kanske normalt inte känner till är fotogrammetri, bilder av marken tagna med speciella kameror monterade på satelliter, och hydrografi, mätningar för att kartlägga strandlinjer och djupförhållanden i vattendrag, sjöar och hav.

Vad lantmäteri betyder för oss

Golden Gate-bron i Kalifornien, som stod färdig 1937, blev uppmätt på nytt 1991 för att man skulle fastställa dess exakta position. På så sätt kan man se hur stora påfrestningarna på bron blir om det inträffar en jordbävning som gör att bron flyttar på sig, och man kan i så fall vidta åtgärder för att göra konstruktionen stabil och garantera den allmänna säkerheten. När det gäller arbeten i mindre skala kan nämnas att en skidort i Vermont i USA anlitade lantmätare för att kunna höja säkerheten i backarna och erbjuda skidåkning i världsklass.

Dessutom hoppas man i Kina kunna mildra följderna för befolkningen när det inträffar jordbävningar genom att använda data från satellitmätningar för att övervaka förändringar i jordskorpan. * Ja, huset du bor i, vägarna du kör på, kontoret du arbetar i eller skolan du går i har förmodligen en sak gemensam: att lantmäteri av något slag var inbegripet i byggandet av dem.

De som arbetar med lantmäteri påverkar vårt liv på ett mycket påtagligt sätt. Oavsett om de har använt sig av rep eller satelliter har de strävat efter att skapa ordning och reda i vår komplicerade värld. Och så länge vi fortsätter att bygga och lära oss mer om världen ovanför oss och under oss kommer det utan tvivel att finnas behov av lantmätare. Så nästa gång du ser lantmätare arbeta vid vägkanten kommer du att förstå lite mer om deras krävande yrke.

[Fotnoter]

^ § 17 Se artikeln ”De användbara tänkta linjerna” i Vakna! för 8 mars 1995 för ytterligare upplysningar om longitud och latitud.

^ § 21 För ytterligare upplysningar, se artikeln ”Vulkaner – Bor du i en riskzon?” i Vakna! för 8 maj 1996.

[Ruta/Bild på sidan 22]

Precisionsinstrument

Elektronisk avståndsmätare – Mäter avståndet genom att sända ut en puls av elektromagnetisk strålning som reflekteras tillbaka till instrumentet av särskilda prismor, som placerats på den punkt som skall positionsbestämmas.

Teodoliter och totalstationer – En teodolit (till vänster) mäter vinklar och är försedd med ett mikroskop som gör att man kan avläsa de starkt förstorade vinkelangivelserna genom ett system av linser, inbyggda speglar och prismor. En del av de mer exakta teodoliterna kan mäta vinklar ner till en bågsekund, vilket motsvarar en sektor i en cirkel som delats upp i 1 296 000 lika delar. Totalstationer (till höger) har även kapacitet att utföra elektroniska mätningar och att lagra data som samlas in ute på fältet, däribland vinklar, avstånd och beskrivningar. Sedan kan uppgifterna tas med tillbaka till kontoret och överföras till en dator för att göra beräkningar och ritningar.

[Bild på sidan 21]

Ett gammaldags avvägningsinstrument

[Bild på sidan 21]

Egyptiska ”repsträckare” var föregångare till våra dagars lantmätare

[Bildkälla]

Borromeo/Art Resource, NY