Mman ko pi n'en ni bay riy

Mman ko table of contents

Rayog ni Ngad Felfelan’naged Got, Fa?

Rayog ni Ngad Felfelan’naged Got, Fa?

Kaam beeg murung’agen boch e girdi’ u Bible ni ka nog nri yad ba manigil, me lungum, ‘Dabiyog ni nggu bod e pi girdi’ ney!’ Sana rayog ni nge lungum, ‘Gathi gag be’ ni gub manigil ara gub mat’aw, maku gathi gag be’ ni gubin ngiyal’ ni gu ma rin’ e tin nib fel’ ban’en.’

Be yog e Bible ni Job e ir be’ nib “manigil ma be ayuw ni nge dabi rin’ ban’en nib kireb.” (Job 1:1) Ku be yog e Bible ni Lot e ir be’ nib ‘moon nib fel’.’ (2 Peter 2:8) Ma David e ir be’ ni ma rin’ e ‘tin nib m’agan’’ Got ngay. (1 Kings 14:8) Machane, ngad weliyed boch ban’en u murung’agen e pi girdi’ ney ni bay murung’agrad u Bible. Nap’an ni gad ra weliy e pi n’ey, ma (1) gad ra guy riy ni ur olobochgad, (2) rayog ni ngad filed ban’en rorad, maku (3) gad ra fil ni yugu aram rogon ndawor da flontgad, ma rayog ni ngad felfelan’naged Got.

UR OLOBOCHGAD

Boor mit e gafgow ni yib ngak Job nsusun e dabi yib ngak. Bochan gelngin e pi gafgow nem ni yib ngak ma aram me lemnag ndaki ga’ fan e yul’yul’ ni i tay u wan’ Got. (Job 9:20-22) Machane, rib mich u wan’ Job ndariy ban’en nib kireb ni ke rin’. Ere aram fan ni i lemnag boch e girdi’ ni be yog ni kab gel e fel’ rok ngak Got.​—Job 32:1, 2; 35:1, 2.

Nap’an ni t’uf ni nge rin’ Lot e n’en ni ka nog ngak, ni gathi ban’en nib mo’maw’ ni nge rin’, me maruwar laniyan’. Kari dabuy e ngongol ni i rin’ e girdi’ nu Sodom nge Gomorrah, miki “kireban’” ko ngongol rorad nrib kireb. (2 Peter 2:8) Ma aram me yog Got ni ke dugliy ni nge gothey e gal mach nem. Ere, yog ngak Lot nge chon e tabinaw rok ni ngar milgad ngar chuwgad u rom ya nge dab ra uned ko magothgoth. Ere, sana ga ra beeg e re thin ney ma ga ra lemnag ni Lot e th’abi som’on nra mil nge chuw ko re mach nem ni bochan e kari dabuy rogon e ngongol ko girdi’ riy. Machane, bin riyul’ riy e maruwar laniyan’. Ere, yib l’agruw e engel rok Got ra ayuwegew Lot nge chon e tabinaw rok ni ngar milgad ngar chuwgad u rom. Kur kolew pa’rad ngar milnagew yad nga wuru’ fare mach.​—Genesis 19:15, 16.

Ku immoy bayay nde yag rok David ni nge t’ar laniyan’ ma aram mar parew be’ ni gathi mabgol rok. Ma aram me yan u thaan ni ngan li’ e pumoon ko re ppin nem ni bochan e nge mith e ngongol nib kireb ni ke rin’. (2 Samuel, ko guruy ni 11) Be yog e Bible ni “de fel’ u wan’ Somol e re n’em ni ke rin’ David.”​—2 Samuel 11:27.

Job, nge Lot, nge David e yad gubin nra rin’ed boch ban’en nrib gel e kireb riy. Machane, yad gubin ni ur pigpiggad ngak Got u fithik’ e yul’yul’. Yugu aram rogon nra olobochgad, me m’agan’rad ngay ni ngar wenigniged e kireb rorad mar thilyeged e ngongol rorad. Ere, aram fan ni kur fel’gad u wan’ Got bayay, maku aram fan ni be yog e Bible ni yad boch e pumoon ni yad ba yul’yul’.

MANG E RAYOG NI NGAD FILED RIY?

Bochan ndawor da flontgad, ma rayog ni ngad olobochgad. (Roma 3:23) Machane, nap’an ni gad ra oloboch, mab t’uf ni ngad wenigniged e kireb rodad ma gad guy rogon ni ngad yal’uweged e tin ni kad olobochgad riy.

Uw rogon ni yal’uweg Job, nge Lot, nge David e tin ni kar olobochgad riy? Job e ir be’ nib yul’yul’ ngak Got. Ere, tomuren ni non Got ngak, ma aram me yal’uweg e lem rok me kalngan’ ko n’en ni ke yog. (Job 42:6) De m’agan’ Lot ko ngongol ni i rin’ e girdi’ nu Sodom nge Gomorrah. Mab puluw e lem rok ko pi motochiyel rok Got. Kemus ni n’en ni oloboch riy e nap’an ni yog Got ngak ni nge chuw ma de gur nge rin’ ban’en ni ka chingiyal’ nem. Fin boch nga tomuren me mil nge chuw u rom ma de un ko magothgoth. Machane, yugu aram rogon me fol ko n’en ni yog Got ngak ndabi sap nga tomur ko pi n’en ni ke digey u rom. Maku arrogon David ni yugu aram rogon nrib ubchiya’ e denen ni ngongliy, machane mi ri kalngan’ me wenig ngak Got ni nge runguy.​—Psalm 51.

Rogon ni i lemnag Got e pi pumoon ney e ba puluw nga rogon ni ma lemnag e girdi’ ndawor ra flontgad. Manang Got e “n’en nni ngongliydad ngay; ma manang ni gadad e fiyath.” (Psalm 103:14) Ere, faanra manang Got ndabiyog ni nge dab da olobochgad, me ere mang e baadag ni ngad rin’ed?

“Manang [Got] e n’en nni ngongliydad ngay; ma manang ni gadad e fiyath.”​—Psalm 103:14

UW ROGON NRAYOG NI NGAD FELFELAN’NAGED GOT NI YUGU ARAM ROGON NDAWOR DA FLONTGAD?

Rayog ni ngad nanged rogon ni ngad felfelan’naged Got u rogon ni fonownag David Solomon ni fak. I gaar ngak: “Fakag, gu be yog ngom ni ngam nang e Got rok e chitamam mag pigpig ngak u polo’ i gum’irchaem ngu lanin’um.” (1 Kronicles 28:9, BT) Uw rogon ni nge pigpig be’ u polo’ i gum’irchaen? Ra nge pigpig be’ u polo’ i gum’irchaen ma be yip’ fan nrib t’uf Got rok ma baadag ni nge nang e tin nib m’agan’ Got ngay me fol riy. Gathi be yip’ fan ndab ki rin’ ban’en nib kireb, ya be yip’ fan nri baadag ni nge pigpig ngak Got u fithik’ e yul’yul’ mab m’agan’ ngay ni ngan yal’uweg. Bochan nib t’uf Got rok Job ma baadag ni nge par nib yul’yul’ ngak, ma aram fan nnog ni ir be’ ni ‘der ma rin’ ban’en nib kireb,’ maku arrogon Lot ni ku aram fan nnog ni ir be’ nib “fel’,” maku arrogon David ni ku nog ni ir be’ ni ma rin’ e ‘tin nib m’agan’’ Got ngay. Yugu aram rogon nra olobochgad, machane ke yag ni ngar felfelan’naged Got.

Ra nge pigpig be’ u polo’ i gum’irchaen ma be yip’ fan nri baadag ni nge nang e tin nib m’agan’ Got ngay me fol riy, me pigpig ngak u fithik’ e yul’yul’

Ere, faanra kad lemnaged boch ban’en ni dubdad ni ngad lemnaged, ara ka dogned ban’en ni kad tamra’gad ngay, ara kad rin’ed ban’en me tomur riy ma gad nang nib kireb, ma ngad folwokgad rok fapi cha’ ni ka fin da weliyed murung’agrad. Manang Got ndawor da flontgad. Machane, baadag ni ngad t’ufeged ma gad athamgil ni ngaud pared ni gad ba yul’yul’. Ya faan gad ra pigpig ngak Got u polo’ i gum’ircha’dad, ma rayog ni nge pagan’dad nra felfelan’ ngodad.