Aver yem sha atineakaa

Aver yem sha mver u atineakaa

Doo u Se Lu Tsembelee Sha Ci u Nyi?

Doo u Se Lu Tsembelee Sha Ci u Nyi?

Doo u Se Lu Tsembelee Sha Ci u Nyi?

Ubombauangev man iangev mbi tsaren atô kposo kposo tser uumace anyom udubu imôngo hegen. Ior mbagenev hen ér akaa ne cii tese iyugh i Aôndo, nahan Aôndo va a iangev mbin sha u tsahan mbaasorabo. Kpa, i kpe iyol i tôv sha kwagh ne uderimbaanyomov imôngo yô, i mase kaven ér ashighe kpishi ka akaauma a kiriki a á lun ape ior ve lu la nga a na ior iangev ye.

Mbatwerev mba tôvon sha akaa mase kaven ér akpev man mbaagundu man avekpekpe man angorajii kua amunan nga ne angev. Shi ve kav ér ashighe kpishi ior ka ve er a ajiir a ve tsembelee ga, nahan iangev mbi hingir u samber fele. U lun tsembelee ka kwagh u hange hange u una fatyô u waren uma u or yô.

Atindi a sha kwagh u mlu u wang kaha sha ajiir kposo kposo, sha ci u aeren a ior man mlu u ior ngu kwagh môm ga. Ka i lu ior ican kpishi u lun wang hen ugeri mba mngerem ma ban shin ajiir a injaa a haan ihyôghonough a lu ga yô. Nahan kpa, Aôndo yange wa Mbaiserael atindi sha kwagh u lun wang zum u ve lu zenden ken taaikyôngo la, man taaikyôngo ka ijiir i taver u lun wang her kpen kpen!

Aôndo soo ér se lu wang sha ci u nyi? Doo u se nengen mlu u wang nena? Kanyi kwagh we man tsombor wou ne er sha u panden angeve?

MAX, * wan ugen ken tar u Cameroon za due makeranta, hide ioo va nyôr hen ya na. A hide a ijen uya shi imura kôr un kpishi. A nyôr ken iyou, a shir a kuve aniwa na, maa a gema ikpa na a kende sha tebul u yan kwaghyan, a kar a tema ngu keghen kwaghyan.

Ngô u Max za ungwa iov na shin kicin tsô a tôô gbande cinkafa i acivin sha alev a va un a mi. Kpa nengen a ikpa i makeranta i Max a ver sha tebul u a lu tsembelee la yô, a hide a vihi sha ishi. A gema a kenger wan na maa a yila un sha iti teghelee ér, “Maaaax!” Wan na fa kwagh u a soo yô, nahan a mough fele a tôô ikpa na sha tebul kera, a due a za ôô ave a hide fese a gba va yan kwaghyan na. Tsô a kaa a ngô na sha mcie ér, “Mama yam anyi, hungur mo kera.”

Ngô u nan we tsombor u nan ikyo yô, ka nan ver ishima sha mkpeyol u ú shi nan nenge ér ngu tsembelee kpaa, nahan kpa gba u hanma or hen tsombor nana wase un ve una fatyô u eren tom ne sha inja ye. Er ikyav i Max la i tese nahan, ka hange hange u a za hemen u tesen mbayev u lun wang, sha ci u gba u or nana nôngo kwagh kpoghuloo ve nana lu wang ye, shi gba u a za hemen u umbur ve hanma shighe ér ve lu tsembelee.

Ngô u Max fa ér kwaghyan una fatyô u hôngor sha igbenda kposo kposo. Sha nahan yô, ngu a ôô ave cii ve a bende kwaghyan ave ye, shi veren kwaghyan ivegher ér iji i gba sha mi ga. Veren kwaghyan hen ijiir i côu côu ga, shi ka a ese iyou ker tsembelee, i lu sha ashe wang, nahan akpev man mbaagundu man avekpekpe nga kera ze ve iyol kpishi ga.

Ityôkyaa i vesen i ngô u Max a nengen sha ya na tsembelee yô, ka sha ci u a soo u eren ishima i Aôndo. A kaa wener: “Bibilo kaa ér gba u ior mba Aôndo vea lu uicighanmbaiorov, gadia Aôndo ngu icighan je.” (1 Peteru 1:16) Shi a kaa ér, “Icighanmlu ngu kwagh môm a mlu u wang. Nahan m soo mer ya wam a lu wang shi tsombor wam kpa u lu tsembelee. Hanma or hen tsombor wam nan wasen mo, ka nahan ve ya wam a lun wang hanma shighe ye.”

Gba u Tsombor Jimin Cii Ua Hen u Lun Tsembelee

Er ngô u Max a ôr nahan, ka tom u hanma or hen tsombor u nengen ér ya ngu tsembelee. Icombor igen ngi i tema sha ashighe ashighe i time sha akaa a i gbe u ia er ve ia seer sôron ya ve una lu sha ashe tsembelee, ken won man ken atô yô. Kwagh ne ka a na tsombor u lu ken mzough, shi hanma or nan umbur tom u nan lu eren sha ci u mkpeyol u tsombor cii yô. U tesen ikyav yô, alaghga ngô nana pase mbayev mba nan mba ve we ganden sha la ityôkyaa i i doo u vea ôô ave zum u ve ze ken ihyungwa yô, man zum u ve ker inyaregh ave man shighe u ve soo u yan kwagh yô. Mbayev mban di vea fatyô u tesen anmgbianev vev mba ken ijime sha er ve kpa vea eren nahan yô.

A fatyô u nan hanma or u hen tsombor tom u nana eren hanma iyange yô. Tsombor ua fatyô u sôron iyou ker sha ashighe ashighe ken hanma kasua shi ua ver shighe u ôôn iyou ker vindi vindi kwa môm shin kwa har nahan ken inyom. Man ken won iyough di ye? Orgen u nengen sha kwagh u mkpeyol u ikyasen yase, mba yer un ér Stewart L. Udall, a kaa ér: “Se mba ken tar u mdoom ma ú ma lu panden yô, ngu vihin ashe seer a seer, ajiir a lun sha ashe wang kpa nga panden, shi hanma iyange yô, akaa a vihin tar ka a shi vihin ikyasen yase shi ayôôso kpa ngee, tar wase ne ngu vihin gban icaver.”

We kpa kape u nenge wer ikyasen you ngi laa? Sha ayange a tsuaa la ugeri mba ken tar u Central Africa yange ve tindi or nan zenden nan gbidyen imemegh nan yôôn genger genger sha u umbur ior ér ve sôr geri, ve dugh amgbiôr shin akpa mnger shi ve sôr ikyon shi ve hura toho, ve kura ihyôghonough ve za haa kera ica. Nyian je kpa, mba eren kwagh ne ken ugeri mbagenev ken tar la her.

Ihyôghonough mbi haan dang dang ka mzeyol u a tser tar cii yô, man ugomoti mba ken ityar igen je yô, taver ve kpishi u sôron zayol ne. Ueniee mbagenev mba fetyô u kuran ihyôghonough tsembelee ga, ka mbi ta atihi zan zan i due sha igbenda i karen. Ashighe agen ka i lôhô ior mba hen eniee ér ve wase u kuran ihyôghonough mbi shonov. Er Mbakristu ve lu ior mba taver gomoti ityough ga yô, ka ve je ka ve lu ior mba hiihii mba dondon tindi u Shisar ne a ahon a gban shio ye. (Mbaromanu 13:3, 5-7) Mbakristu mba mimi kegh iyol u eren hanma kwagh u ve fetyô cii sha u esen tembe shighe u gomoti a ver ér i esen la. Ve soo ér ikyasen ve i lu wang, nahan mba den ér i umbur ve a umbur cii ve vea sôr ajiir a ve ga. Ve fa je ér aluer or ngu tsembelee yô, tese ér i tsaha nan sha inja shi nan ngu a inja i dedoo kpaa. Gba u hanma or man hanma tsombor ua hen tsembelee. Aluer or ngu esen ya u nan tsembelee yô, a hemba kpen nan iyol shi ikyasen i nan jimin cii kpa ia engem ashe.

Aluer Se mba Wang yô, Se Na Aôndo u Se Civir la Icivir

U eren a iyol yase tsembelee shi wuhan iyol sha inja la kpa ka gbenda u se civir Aôndo yô, man ashighe kpishi kwagh ne ka a na ior ve nenge er se lu kposo yô. Mbayevnomso man mbayevkasev mbagenev mba kuman iyenge 15 nahan, yange ve za mkohol u vesen u Mbashiada mba Yehova ken gar u Toulouse ken tar u France, mba dugh mkohol yô, ve za hen ijiir igen i teen kwaghyan ér vea za ya kwagh. Orbeenyol ugen vea kwase na tema ikyua a tebul u agumaior ne tema her la, nahan ve hen ér agumaior ne aa yôôso hen ijiir la kpishi shi a lu iliam i dang her tseegh. Nahan kpa, ve nenge inja i dedoo i agumaior a a wuha iyol tsembelee ne doo ve kua akaa a dedoo a ve lu lamen sha mi la kpaa. Mba moughon u yemen yô, or ne vea kwase na wuese ve sha inja ve i dedoo la shi kaa a gumor ugen ken a ve ér, taver u nengen a agumaior a lun a inja i dedoo er ne nahan ayange ne kpishi.

Ashighe kpishi ior ka vea za hen afishi a branci a Mbashiada mba Yehova, vea za nenge a ijiir i gberen ityakerada man ayou a tsan a a lu sha ashe wang la nahan, i doo ve kpen kpen. Ior mba ve tse hen ajiir, ne ve eren tom her la mba kir akondo a ve hanma shighe shi mba ee iyol tsembelee kpaa. Doo u se haa di a haa tulali iyol shin se shighe mkurem ma human doon maa se de je ga, kpa se ôôn iyol tsembelee hanma shighe. Mba eren tom shin afishi a branci mban ka vea due u za pasen ior kwaghaôndo aikighe shin sha iyange i Sati shin Lahadi yô, mlu ve u wang la a tese ér loho u ve lu pasen la ka u dedoo.

“Lu Nen Mbakaven Aôndo”

I wa Mbakristu kwagh ér ve “lu . . . mbakaven Aôndo.” (Mbaefese 5:1) Profeti Yesaia yange nger kwagh u mpase u sha mnenge ugen u mbatyomov lu wuese Orgban kaan ér “Icighan, icighan, icighan” yô. (Yesaia 6:3) Kwagh ne tese er Yehova a hembe lun wang sha won cii yô. Sha nahan yô, Aôndo soo ér mbacivir un cica cii ve lu wang. A kaa a ve ér, “Lu nen uicighanmbaiorov, gadia Mo M ngu u Icighan je.”—1 Peteru 1:16.

Bibilo wa Mbakristu kwagh ér ve “wuhan iyol sha inja.” (1 Timoteu 2:9, mgem u Bibilo i i yer ér The New English Bible la) Ka nahan ve i̱ er ken takerada u Mpase ér “akondo a pupuu a dedoo a engem ashe” tile sha ityough ki aeren a perapera a ior mba Aôndo a nenge ér mba uicighanmbaiorov la ye. (Mpase 19:8) Kpa ka a lu kwagh u isholibo Bibilo ia ôron yô, ashighe kpishi i̱ tôô isholibo i̱ kar sha ii.—Anzaakaa 15:26; Yesaia 1:16; Yakobu 1:27.

Nyian ne, ior umiliôn imôngo mba sha ajiir a i gbe u vea nôngon kwagh kpoghuloo sha er vea lu wang sha iyol man sha mhen ve kua ken jijingi yô. Ka shighe u Aôndo una ‘gema akaa cii a hingir a he’ la mzeyol ne una bee vindi vindi ye. (Mpase 21:5) Shighe u ityendezwa ne ia kure la, hôngor man hanma inja i mlu u wang ga cii una kera lu ga gbem sha won.

[Ngeren u shin kpe]

^ Ka iti na kpôô kpôô ga.

[Ngeren u kiriki u a lu sha peeji 22 la]

Aôndo Soo ér Se Lu Wang

Shighe u Mbaiserael lu zenden ken taaikyôngo la, Aôndo wa ve tindi ér ve de ze akôngo dang dang ga, kpa ve yem ken akôngoafogh. (Duteronomi 23:12-14) A̱ shi nan kpa, u zenden yemen ken akôngoafogh la lu Mbaiserael tom u kiriki ga, gadia afo a Mbaiserael yange kehe kpishi, nahan kpa, kwagh ne wase u yangen angev mbu i yer ér typhoid la man mbu nyian awambe.

Yange i wa ve tindi ér hanma kwagh u a bende a ikyom cii yô, i kire un wang gayô i hembe un i ta kera. Alaghga Mbaiserael yange vea fa ityôkyaa i í wa ve tindi ne ga, kpa tindi ne wase ve u palegh angev.—Levitiku 11:32-38.

Yange i gba u upristi vea ôô ave man angahar cii ve vea er tom ve ken tabernakel ye. Tom u ivin mngerem shin zege tasa u togula, u upristi ôôn ave shimi la lu u kiriki ga, nahan kpa, ave a ôôn man angahar lu kwagh u Aôndo kaa ér ve eren kpee yô.—Ekesodu 30:17-21.

[Ngeren u kiriki u a lu sha peeji 23 la]

Kwaghwan u Ortwer Ugen

Mngerem ma hange hange sha ci u uma, kpa mngerem ma bov ma a fatyô u nan or angev shin wuan or je kpaa. Ortwer J. Mbangue Lobe, u a lu ityough sha gbaatom u nengen sha kwagh u tweregh ken gar u Douala, ken tar u Cameroon la due a mbamhen mbagenev zum u i tôv un yô, man akaa a ortwer ne a ôr ne aa fatyô u wasen se.

A kaa ér: “A̱ taver we u fan aluer mngerem ou doo shin ma doo ga yô, jiidi ma cii u ma ye.” Kpa a ta icin ér: “Doo u haan icigh ki wasen u wanger mngerem, kpa aluer i er a ki sha inja ga yô, kia fatyô u vihin se iyol. Hanma kwa u ú soo u yan kwagh shin u ze shin ihyungwa yô, ôô ave sha icahur man sha mnger. Icahur taver ishe yum ga, nahan mba ve lu a inyaregh kpishi ga je kpa vea fatyô u yamen. Kiren akondo ou hanma shighe, man aluer u ngu a angev mbu sha kwavyolough yô, kiren a sha mngerem ma tseen.”

Ortwer ne shi kaa ér, “Doo u hanma or hen tsombor nana eren a ya tsembelee, ken atô man ken won. Ashighe kpishi ka se ese iyou ken atô tseegh, se kera ese ken won ga shi se kire ahungwa ga, nahan a hingir ya u avekpekpe man angorajii.” Shi a ôr kwagh u ashighe kpishi mbayev mba kiriki ve eren yô, nahan a ta ve icin ér: “De ee nen iyol shin atungu a mnger a a lu hen ikyasen yen la ga. Mbaanyigôô mba nan ior angev de ishar shimi. Hanma iyange yô, ôô iyol shi kire zwa tsembelee cii u yav ye, shi yav ken ikpamunan.” Kwagh u ortwer ne a lu ôron jighilii yô ka u se vande henen kwagh u se er ve se er a ijiir yase tsembelee yô, shi se er kwagh shon nahan se palegh mbamzeyol.

[Foto u sha peeji 22]

Aluer se mba kiren akondo a ase yô, se palegh iangev mbi sha kwavyolough man iangev mbigenev kpaa

[Foto u sha peeji 22]

Mbakristu mba den ér i umbur ve cii ve vea ese tembe ya ve ga

[Foto u sha peeji 22]

Ngô u nan we tsombor u nan ikyo yô, ka nan ver ishima sha u sha er ua lu wang yô