Är det logiskt att tro på Gud?

HAR du undrat varför allt från atomer till stora galaxer styrs av exakta matematiska lagar? Har du tänkt på livet, hur fascinerande och invecklat det är, och vilken enorm variationsrikedom som finns? Många tror att universum är ett resultat av en stor kosmisk explosion och att allt liv har kommit till genom en evolution. Andra tror att en intelligent Skapare ligger bakom. Vad tycker du låter mest logiskt?

Det ligger i sakens natur att båda de här livsåskådningarna kräver ett visst mått av tro. ”Ingen människa har någonsin sett Gud”, sägs det i Bibeln. (Johannes 1:18) Inte heller var någon människa med och såg när universum bildades eller när livet uppstod. Det finns ingen som har sett en lägre livsform utvecklas till en högre eller helt annorlunda livsform. * Den grundläggande frågan är därför: Vilken trosuppfattning bygger på en säker grund – tron på evolutionen eller tron på en Skapare?

Bygger din tro på fakta?

Sann tro är enligt Bibeln ”det tydliga beviset på verkligheter som man inte ser”. (Hebréerna 11:1) Enligt Svenska Folkbibeln lyder versen: ”Tron är en ... visshet om det man inte ser.” Vi kan alla ge exempel på sådant som vi inte kan se men som vi ändå tror på.

Många respekterade historiker tror till exempel att Alexander den store, Julius Caesar och Jesus Kristus har funnits. Har dessa historiker grund för sin tro? Ja, för de kan hänvisa till historiska fakta.

När forskare får ”tydliga bevis” tror de också på sådant som de inte kan se. Ett exempel är den ryske kemisten Dmitrij Mendelejev, som levde på 1800-talet. Han fascinerades av sambandet mellan universums grundläggande byggstenar. Han kom fram till att grundämnena hade vissa saker gemensamt och att de kunde grupperas både efter atomvikt och kemiska egenskaper. Det resulterade i att han utarbetade det så kallade periodiska systemet, och eftersom han trodde på det här systemet kunde han korrekt förutsäga existensen av flera grundämnen som var okända på den tiden.

Arkeologer kan dra slutsatser om forna civilisationer med ledning av tusentals år gamla föremål. Tänk dig till exempel att en arkeolog gräver fram en mängd stenar som har samma storlek och form och som ligger prydligt staplade på varandra. De bildar också ett tydligt geometriskt mönster som inte förekommer naturligt. Vilken slutsats skulle arkeologen dra? Skulle han tolka formationen som ett slumpens verk? Säkert inte. Han skulle i stället tolka det som tecken på mänsklig aktivitet, vilket skulle vara en logisk slutsats.

Borde vi inte i konsekvensens namn resonera på samma sätt när det gäller den formgivning vi kan se i naturen? Många gör det, även respekterade vetenskapsmän.

 Blind slump eller genomtänkt formgivning?

Den brittiske matematikern, fysikern och astronomen sir James Jeans skrev för ett antal år sedan att i ljuset av den moderna vetenskapen ”börjar universum se ut mer som en stor tanke än som en stor maskin”. Han sade också att ”universum tycks ha utformats av en ren matematiker” och att det ”ger stöd för en utformande eller kontrollerande makt som har något gemensamt med våra egna individuella sinnen”.

Sedan Jeans skrev detta har andra vetenskapsmän dragit liknande slutsatser. ”Universums helhetsorganisation [har] för många moderna astronomer antytt spår av ett syfte”, skriver fysikern Paul Davies i boken I huvudet på Gud. Albert Einstein, en av de mest kända fysikerna och matematikerna genom alla tider, skrev: ”Det faktum att naturen är begriplig är ett mirakel.” Många anser att livet ingår i detta mirakel, allt från dess grundläggande byggstenar till den fantastiska människohjärnan.

DNA och hjärnan

DNA utgör det genetiska materialet hos alla levande organismer och styr ärftligheten. DNA-molekylen är mycket komplex och är fullmatad med information kodad i kemisk form och lagrad i en molekylär miljö som kan tyda koden och sedan använda informationen. Den har därför jämförts med en planritning eller ett recept. Hur mycket information finns lagrad i DNA? Om de grundläggande beståndsdelarna, som kallas nukleotider, skulle omvandlas till bokstäver skulle de ”uppta mer än en miljon normalstora sidor i en bok”, uppger en forskare.

I de flesta organismer är DNA sammanpackat i trådliknande kroppar som kallas kromosomer, som ligger säkert lagrade inuti varje cellkärna. Cellkärnan har en genomsnittlig diameter på ungefär 5 mikrometer, dvs. 5 tusendels millimeter. Tänk bara – all den information som behövdes för att bilda din unika kropp finns lagrad i små paket som bara kan observeras med hjälp av mikroskop! Det är som en vetenskapsman sade, att levande organismer har ”det överlägset mest effektiva system man känner till för lagring och hantering av information”. Det vill inte säga lite med tanke på den minneskapacitet som  till exempel ett datorchip eller en dvd-skiva har. Och inte nog med det, DNA har långt ifrån avslöjat alla sina hemligheter än. ”Varje ny upptäckt avslöjar en ny komplexitet”, sades det i tidskriften New Scientist. *

Är det logiskt att tro att slumpen skulle kunna frambringa en sådan perfekt formgivning och organisation? Tänk dig att du råkade hitta en tekniskt avancerad handbok på en miljon sidor skriven med prydlig skrift. Skulle du då tro att den boken på något sätt hade kommit till av sig själv? Tänk om den dessutom var så liten att du hade behövt ett kraftigt mikroskop för att kunna läsa den och om den innehöll exakta instruktioner för hur man framställer en självreparerande och självreproducerande intelligent maskin med miljarder delar som måste sättas samman vid exakt rätt tillfälle och på rätt sätt. Ingen skulle ens komma på tanken att en sådan bok hade kommit till av sig själv.

Sedan den brittiske filosofen Antony Flew, som en gång var en ledande förespråkare för ateism, studerat de senaste rönen om cellen och hur den fungerar sade han: ”Den näst intill ofattbart komplexa samverkan som behövs för att frambringa liv visar att någon form av intelligens måste ha varit inbegripen.” Flews inställning är att ”följa argumenten vart de än leder”. För honom innebar det en helomvändning, så att han nu tror på Gud.

Människohjärnan, som är en produkt av DNA, får också många forskare att häpna. Den har beskrivits som ”det mest komplicerade föremålet i universum”. Till och med den mest avancerade superdatorn är ytterst primitiv i jämförelse med den här grårosa massan på drygt ett kilo. ”Ju mer forskare lär sig om  det mänskliga medvetandet, desto mer fantastiskt och ofattbart blir det”, framhåller en neurolog.

Hjärnan gör det möjligt för oss att andas, skratta, gråta, lösa problem, bygga datorer, cykla, skriva poesi och blicka upp mot stjärnhimlen med en känsla av vördnad. Med tanke på det kan man fråga sig: Är det förnuftigt och logiskt att tro att de här förmågorna är en produkt av blinda evolutionära krafter?

Tro som grundar sig på fakta

Om vi vill få reda på vårt ursprung, bör vi då titta neråt, mot aporna och andra djur, som evolutionister gör? Eller bör vi blicka uppåt, till Gud, för att få svar? Det är sant att vi har en del gemensamt med djuren. Vi måste till exempel äta, dricka och sova, och vi kan fortplanta oss. Men vi är ändå unika på många sätt. Logiskt sett borde våra unika mänskliga egenskaper ha sitt ursprung i ett väsen som är högre än oss själva, dvs. Gud. I all enkelhet framhåller Bibeln den tanken när den säger att Gud skapade människan ”till sin avbild” i moraliskt och andligt avseende. (1 Moseboken 1:27) Varför inte själv se efter vad Bibeln säger om Guds egenskaper, till exempel i 5 Moseboken 32:4; Jakob 3:17, 18 och 1 Johannes 4:7, 8.

Vår Skapare har gett oss det intellekt vi behöver för att kunna undersöka världen omkring oss och finna tillfredsställande svar på våra frågor. Fysikern och nobelpristagaren William D. Phillips skrev: ”När jag betraktar ordningen, logiken och skönheten i universum leds jag till slutsatsen att en högre intelligens har formgett det jag ser. Min vetenskapliga förståelse av sammanhanget och den vackra enkelheten i fysiken stärker min tro på Gud.”

För ungefär 2 000 år sedan skrev en skarpsynt iakttagare av naturen: ”Hans [dvs. Guds] osynliga egenskaper ses ... tydligt alltifrån världens skapelse, ja, hans eviga makt och gudomlighet, eftersom de uppfattas genom de ting som är gjorda.” (Romarna 1:20) Den som skrev det här var den kristne aposteln Paulus, en intelligent och högt utbildad man. Hans tro, som var grundad på förnuftet, gjorde Gud verklig för honom, och hans starka känsla för rättvisa fick honom att ge Gud äran för skaparverket.

Det är vår innerliga önskan att du också kommer att inse att det inte alls är ologiskt att tro på Gud. Förhoppningsvis kommer du, likt Paulus, inte bara att bli övertygad om att Gud existerar. Du kan, precis som miljontals andra, även lära känna Jehova Gud som en person med egenskaper som tilltalar vårt inre och drar oss till honom. (Psalm 83:18; Johannes 6:44; Jakob 4:8)

[Fotnoter]

[Ruta på sidan 24]

ONDSKAN INOM RELIGIONEN – ETT SKÄL ATT INTE TRO PÅ GUD?

Många tror inte på en Skapare eftersom religionens historia är så nedsvärtad av korruption och ondska. Är det ett hållbart argument? Nej. I förordet till Antony Flews bok There Is a God säger Roy Abraham Varghese: ”Övergreppen och illdåden inom de etablerade religionerna har inget som helst med frågan om Guds existens att göra, lika lite som tillverkningen av kärnvapen bevisar att ekvationen E=mc² * är felaktig.”

[Fotnot]

[Bilder på sidan 23]

Arkeologiska lämningar vittnar om mänsklig aktivitet, men vem tillskriver vi formgivningen i naturen?

[Bild på sidan 23]

Albert Einstein.

[Bilder på sidorna 24, 25]

DNA är som en mikroskopisk bok som innehåller exakta instruktioner för intelligent liv.

[Bilder på sidan 25]

Människohjärnan har beskrivits som ”det mest komplicerade föremålet i universum”.

[Bildkälla på sidan 22]

© The Print Collector/age fotostock