Gå direkt till innehållet

Gå direkt till innehållsförteckningen

Vackra toner i det forntida Israel

Vackra toner i det forntida Israel

Vackra toner i det forntida Israel

MUSIKEN hade stor kulturell betydelse i det forntida Israel. Trumpet- och hornstötar samlade folket till tillbedjan och signalerade viktiga händelser. Ljudet av harpor och lyror kunde ha en lugnande effekt på kungligheter. (1 Samuelsboken 16:14–23) Trummor, cymbaler och rasselinstrument bidrog till feststämningen vid glädjefyllda tillfällen. (2 Samuelsboken 6:5; 1 Krönikeboken 13:8)

I Bibeln sägs det att Jubal, en avkomling till Kain, ”blev stamfar till alla som spelar lyra och pipa”. (1 Moseboken 4:21) Det är möjligt att han uppfann både sträng- och blåsinstrument.

Det talas om musik på många ställen i Bibeln, men det sägs inte mycket om själva instrumenten. Med hjälp av arkeologiska fynd och gamla handskrifter har forskare försökt göra sig en föreställning om hur de här instrumenten såg ut och hur de lät. En del antaganden bygger på gissningar, men låt oss se på några väldokumenterade exempel.

Slaginstrument

När Gud hade fört Mose och israeliterna genom Röda havet följde ”alla kvinnorna” efter Moses syster, Mirjam, ”med tamburiner och i dans”. (2 Moseboken 15:20) Även om man inte har funnit något från Bibelns tid som ser ut som våra dagars tamburiner, har man hittat gamla lerfiguriner av kvinnor med små trummor i händerna, till exempel i Aksib, Megiddo och Bet-Sean i Israel. Det här instrumentet, som kallas tamburin i många bibelöversättningar, var troligen en enkel rund träram som man spänt en djurhud över.

Under den patriarkaliska tiden spelade kvinnor på tamburiner till sång och dans när det var fest. Bibeln berättar att när den israelitiske ledaren Jefta återvände hem efter en viktig seger, mötte hans dotter honom ”med tamburinspel och dans”. Och vid ett tillfälle firade kvinnor Davids segrar ”med sång och dans” och ”med tamburiner”. (Domarboken 11:34; 1 Samuelsboken 18:6, 7)

När David hade blivit kung och förde förbundsarken till Jerusalem sägs det att folket ”firade händelsen inför Jehova med alla slags instrument av enträ och med lyror och harpor och tamburiner och sistra och cymbaler”. (2 Samuelsboken 6:5) Längre fram hade man i templet i Jerusalem en orkester med utbildade musiker som bland annat spelade cymbal, trumpet, lyra och andra stränginstrument.

Vi kan säkert göra oss en bild av hur tamburinen såg ut, men vad var ett sistrum (plural: sistra)? Det var av allt att döma ett rasselinstrument, en liten oval metallbygel med handtag. Skakade man på det uppstod ett distinkt skramlande ljud. Bibeln nämner det här instrumentet en enda gång, och det var när förbundsarken fördes till Jerusalem. Men enligt judisk tradition spelade man på det även i sorgliga sammanhang.

Hur var det då med cymbalerna? Vi kanske i första hand tänker på två stora metallskivor som slås mot varandra. Men en del cymbaler i det forntida Israel var bara någon decimeter i diameter, påminde om kastanjetter och hade ett klingande ljud.

Stränginstrument

Instrumentet kinnọ̄r, som ofta översätts med harpa eller lyra, var vanligt i det forntida Israel. David spelade på det för att lugna kung Saul. (1 Samuelsboken 16:16, 23) Man har funnit åtminstone 30 avbildningar av sådana här harpor på klippväggar, mynt, mosaiker och sigill. Instrumentets form har varierat under århundradenas gång. Den som spelade höll det i famnen och knäppte på strängarna eller drog över dem med handen eller med ett plektrum.

En nẹvel påminde om en kinnọ̄r. Man vet inte säkert hur många strängar den hade, hur stor den var eller hur man spelade på den. Men de flesta kännare menar att båda de här instrumenten var bärbara.

Blåsinstrument

Mose fick anvisningar från Gud om att göra två trumpeter. De skulle tillverkas i hamrat silver. (4 Moseboken 10:2) Prästerna använde dem för att tillkännage många olika händelser som ägde rum i templet och i samband med högtiderna. Signalen kunde variera beroende på tillfälle, alltifrån en gäll, utdragen signal till en kort ljudstöt. Exakt hur trumpeterna såg ut är fortfarande okänt, eftersom man inte återfunnit några sådana instrument från Bibelns tid. Allt vi har är konstnärliga avbildningar, som den som finns på en lågrelief på Titusbågen i Rom.

Hornet, eller shofạr, nämns mer än 70 gånger i den del av Bibeln som skrevs på hebreiska. Det tillverkades av horn från getter och baggar. Enligt judiska källor kunde hornet se ut på två olika sätt – antingen helt rakt och med guldmunstycke eller böjt och med silverdetaljer. Hornet användes ofta som ett signalinstrument eftersom de två, tre ihåliga tonerna kunde höras vida omkring.

Hornet användes för att uppmärksamma vissa religiösa händelser, som när sabbaten började och slutade. Men man blåste också i det vid andra tillfällen, till exempel i krigstid. Föreställ dig hur skrämmande det måste ha låtit när Gideons här mitt i natten blåste i 300 horn innan de anföll midjaniterna. (Domarboken 7:15–22)

Alla slags musikinstrument

Sådana instrument som bjällror, flöjter och lutor var också i bruk på Bibelns tid. Jehovas profet Daniel, som var i landsflykt i Babylon, skrev om den babyloniske kungen Nebukadnessars orkester. I den ingick cittra, pipa och säckpipa. (Daniel 3:5, 7)

Den här korta genomgången av några av de instrument som nämns i Bibeln bekräftar att musiken var en naturlig del av livet i det forntida Israel och säkert också i andra civilisationer. Vackra toner strömmade ut från kungens palats och platser för tillbedjan, men också från hus och hem.

[Bild på sidan 15]

Sistrum var ett rasselinstrument.

[Bild på sidan 15]

Kung David var skicklig på lyra.

[Bild på sidan 15]

Tamburinen har funnits sedan patriarkernas tid.

[Bild på sidan 15]

Trumpeten användes för att tillkännage särskilda händelser.

[Bild på sidan 16]

Figurin av kvinna som håller i ett slaginstrument, 700-talet f.v.t.

[Bild på sidan 16]

Lyra på ett mynt från 100-talet v.t.

[Bild på sidan 16]

Sten från tempelområdet i Jerusalem med inskriften ”till trumpetarnas plats”, första århundradet f.v.t.

[Bildkällor på sidan 16]

Lerfigurin: Z. Radovan/BPL/Lebrecht; mynt: © 2007 David Hendin. Alla rättigheter förbehållna; tempelsten: Foto © Israel Museum, Jerusalem; genom tillmötesgående från Israel Antiquities Authority.